GOKVÄLL
Ligger i sängen och äter smultronhjärtan. Ett makalöst fint namn på något som mest är kemi och en jäkla massa socker. Tur att jag dricker ingefärste också så inte lilla kroppen känner sig helt bortglömd när jag frossar i självömkan och mutgodis från jobbet.
Vissa människor som precis gått igenom något tungt brukar säga att de känner sig helt tomma inuti och så trodde jag också att jag kände mig men när jag tänker efter så är jag inte det minsta ihålig. Jag äter bra och jag rör på mig. Hjärtat bankar för fullt där innanför revbenen och när solen sken svagt genom mitt fönster här om dagen så gjorde jag vad varenda en som bor i det här landet gör när det ligger vår i luften och blundade. Ansiktet leende och vänt mot himlen. Om något så känner jag mig proppfull. Full av känslor, intryck och minnen men utan struktur, utan arkivering. Total anarki. Två glas vin för mycket och en snyfthistoria i baren och sen bubblar det bannemig över varenda gång.
Jag ska försöka sortera lite i taget. Tänker att jag ska göra som jag brukar när jag rensar i garderoben. Väljer först ut mina favoriter och hänger tillbaka. Resten gås igenom och hamnar antingen i loppishögen, i soporna eller i någon slags reservförvaring om jag måhända skulle ändra mig någon dag. I hjärtats kammare däremot finns inget källarrförråd. Jag tänker spara mina favoritminnen, kasta det onda och dela med mig av mina begagnade erfarenheter till bättre behövande.
Om du bara förstod vad du gör med mig.